Tur & retur till Kolmården
Igår på morgonen rullade vi mot Kolmården med Malin instuvad i baksätet bredvid min axelbreda (eller var det rumpbreda?) karl och en lika bred barnstol. Vägen dit gick ganska bra och herr L skrek bara i 20 min. Att få dagen att bli bra för alla, främst barnen, är skitsvårt. Man ska tajma mat, toa, vila, matning av djur/andra djuruppvisningar, hitta dit man ska osv. Men djuren var alla superfina och Kolmården ser ut att ha en väldigt bra djuhållning, vilket känns otroligt viktigt om vi nu ska gå på djurparker och stödja den verksamhet de hålls med. Skadad som jag är så tittade man på hullet, energin och deras fötter. Jättekonstigt kanske, men jag gör det nästan alltid när jag träffar djur överlag. Ett helhetsintryck alltså på om de mår bra eller ej och varenda djur i djurparken såg ut att må gott.
Vet att det vart lite diskussioner om delfinerna från djurrättsaktivister och att det inte är en bra miljö för dom att vara i där. Men jag vet inte. Jag är ingen delfinexpert någonstans, men den glädjen och kärleken de verkade finna i det de gjorde och till sina skötare, var magiskt att se. Skulle det sen vara bluff alltihopa så är de otroligt duktiga på att luras. Sen kanske man kan tycka att vissa djur borde ha mer utrymme? Men man får ju se till vad det är och vad som är ok för djurens behov.
Maten vi käkade var allt annat än god och dyr. Såklart. Hamburgaren smakade korv, vilket gjorde att Caspian i alla fall uppskatte den, själv mosade jag in tacochips. Ludwig tyckte att fiskmåsarna var det bästa på hela dagen. De fria alltså, de som flög över oss och bajsade överallt. Dom var bäst. Caspian uppskattade besöket lite mer, tack&lov, och tyckte safarit, delfinerna, elefanterna och lekparkerna var bäst. Själv är jag höjdrädd och trodde jag skulle svimma i safarit när vi var 20-25m över marken.
Caspian vann en gigantisk chokladask efter att själv ha valt nummer och dessutom tryckt på stoppknappen. Borde kanske ha med honom oftare.. Ludwig vart vansinnig när vi inte ville släppa ner honom till kamelerna, butiksbiträdet vägrade vara lite mänsklig och ge oss en ny glaskula med en apa i efter att Ludde tappat den i backen 10 m från butiken. Det handlade om 2 minuter ungefär, men nej. SNÅLJÅP. Men jag kunde få köpa en ny om jag ville. Nej tack.
På vägen hem visade lilla L sitt rätta jag och skrek nonstop. Han hatar att åka bil nuförtiden. På riktigt HATAR. Jag tror (?) att det har blivit lite för mycket bilåkande de senaste månaderna, för det går inte längre. Därför har vi avbokat Göteborgsresan för i år. Jag vägrar åka längre sträckor med honom, både för hans och vår skull. Är vi inte absolut tvugna att åka någonstans längre än 1 timmes bilåkande, så kommer vi inte göra det förens han är lite äldre. Inget hjälper. Inte film, sång, leksaker, dricka, mat, godis inte nåt. Inte ens en förbaskad klubba dög. Det skreks och skreks så jag missade avfarten hem och vart galet stressad över att vara vilse med. När vi väl kom fram till Katrineholm igen hade han skrikit nonstop i 1 timme. Inte en enda paus tog han i sitt vrålande och hade någon frågat om jag önskade mig fler barn just då, så hade jag nitat personen. Väl i Katrineholm rånade vi macken på det ena och det andra och körde en picknick klockan 8 på kvällen, på en filt, bakom bilen. Otroligt graciöst och på hemvägen fick Malin köra så kunde jag sitta i mitten och sticka fram huvudet och göra diverse olika grimager eller sjunga alla sånger jag hade i huvudet. Det gick lite bättre så vi slapp få migrän hela bunten.
Summa av dagen.
Ludwig i en bil, fastsittandes i över 1 timme = no more. Ta inte en 1åring till sådana här saker, sätt dom i lekparken istället. Det gynnar alla. Planera besöken, tider osv. Vi missade nästan alla uppvisningar. Kolla maten dagen innan och planera. Det lönar sig i längden eftersom barnen blir nöjda om allt går efter regelbundna tider. Djur är fräckt! Jag älskar djur och älskar att åka på olika äventyr med familjen. Jag älskar att se hur min Caspian blir eld och lågor över att han ser olika djur. Det är så värt allt annat. Jag är glad över att Malin var med oss. Annars hade vi nog suttit med skilsmässopappren nu efter den där bilfärden. Och jag är otroligt glad över att ha henne som gudmor åt våra barn! Vilken otrolig kärlek hon ger dom och stöd och omtanke. Hon kunde inte vara en bättre person för dom. Du är galet bra! :)
Ludwig i en bil, fastsittandes i över 1 timme = no more. Ta inte en 1åring till sådana här saker, sätt dom i lekparken istället. Det gynnar alla. Planera besöken, tider osv. Vi missade nästan alla uppvisningar. Kolla maten dagen innan och planera. Det lönar sig i längden eftersom barnen blir nöjda om allt går efter regelbundna tider. Djur är fräckt! Jag älskar djur och älskar att åka på olika äventyr med familjen. Jag älskar att se hur min Caspian blir eld och lågor över att han ser olika djur. Det är så värt allt annat. Jag är glad över att Malin var med oss. Annars hade vi nog suttit med skilsmässopappren nu efter den där bilfärden. Och jag är otroligt glad över att ha henne som gudmor åt våra barn! Vilken otrolig kärlek hon ger dom och stöd och omtanke. Hon kunde inte vara en bättre person för dom. Du är galet bra! :)
Härligt med fiskmåsar, de är min sons favorit också. Spelar ingen roll hur mycket annat det finns, fåglarna är alltid bäst. Alltid.