Fru Arvidsson , en mammas dagbok

Tidigare ikväll när min kära man var iväg och tränade så tog han cykeln dit för att kunna komma hem fortare. Det skulle ju visa sig vara dumt eftersom någon kände att cykeln var till allmänhetens förfogande. Men efter en efterlysning på facebook och lite kontakter här & där så har den nu hittats igen. Vilket är väldigt skönt såklart eftersom jag och barnen brukar cykla till dagis de dagarna jag inte jobbar. Detta var andra gången cykeln blir tagen av respektlösa tonåringar. Säg till era föräldrar att ni önskar er en cykel i julklapp, så slipper ni sno min. Jag vill ha min för mig själv. Så här löd mina ord tidigare på fejjan.

"Hej du hemska cykeltjuv.
Jag vet inte riktigt vem du är, än, men jag hoppas att du ska ge dig till känna. Det är nämligen så att du har tagit min damcykel som stod parkerad utanför dagis för ett par timmar sen tidigare ikväll. På den cykeln fanns en cykelkorg som innehöll några av mina barns leksaker. Leksaker som jag förmodar att du inte ville ha, eftersom du kastat de längs med vägen. Väldigt otacksamt och fult gjort eftersom min treåring skiner som en sol i ansiktet varje gång vi ska cykla till lekparken för att gräva i sandlådan med de saker du kastat på backen.

För övrigt så sitter det två fästen på cykeln. Ett fäste som går till barnstolen som min lilla ettåring brukar sitta i till dagis och ett fäste för deras gemensamma cykelvagn som vi tar de dagarna de regnar. Hur tänkte du att jag ska kunna cykla med mina barn nu? Jag blir så fruktansvärt arg men mest besviken på att du inte kan hålla dig till ditt. Vill du förklara för mina barn på måndag, varför vi inte kan cykla till dagis just den dagen? För jag vet faktiskt inte vad jag ska säga till dom. Min man är på jakt efter cykeln i denna stund som jag skriver och jag hoppas du inte sitter på den när han hittar den. Du är annars välkommen att parkera den igen vid dagis, så hämtar vi den där. Eller på annat lämpligt ställe, i det skick som den var i när du tog den.

Tänker inte önska dig något gott, för jag tycker du är en hemsk person som gör så här. Om du inte har råd att köpa dig en egen cykel, så kanske du kan jobba ihop egna pengar för att köpa en. Jag vill åtminstone ha min cykel tillbaka, för mina barns skull. Har du glömt bort hur den ser ut, så kan jag påminna dig om att den är vit med lila detaljer och har, eller hade i alla fall en svart korg där fram.
/ En besviken mamma."