Fru Arvidsson , en mammas dagbok

Nu är jag här igen! Det har vart några köriga sista 5 dagar, så jag har inte hunnit (orkat) skriva en enda rad här. Men det får ni stå ut med, lite avvikande titt som tätt. Vad har hänt sen sist? Ja när var jag här sist? 29 sept, i måndags alltså. Ja inte vidare mycket men samtidigt mycket. Konstigt babbel jag vet, men jag är sjuk och trött. Ha överseende! 

I tisdags var jag till kvinnokliniken för att få en läkarbedömning över p-piller, vilket jag också fick. Så här blir inga barn gjorda på minst 13 månader framöver. Dock en ganska icke nödvändig träff eftersom jag fick lämna över en sjuk Ludwig till mamma, åka 30 min in, sitta hos läkaren i kanske 5 min totalt inklusive receptskrivning och sen åka hem. Nu tänker ni så här, "varför måste man ha en läkarbedömning för p-piller?", jo förstårni att om man har huvudvärk med synpåverkan (som jag haft mycket av) så är det en indikation på vaddetnuheter och ger en ökad risk för blodproppar i samband med dessa kombinerade p-piller som jag vill ha. Jag är inte jätteinsatt i orden och hur det kopplas ihop, mest ilsken över att ha provat något som absolut inte funkade och nu vart utan i flera månader. Men! Nu är de tillbaka, samma gamla pillitriller som jag haft i över 10 år. Perfa! 

Maybe to much information. 

Ni får väl välja delar att läsa om någon är känslig. Men det var ganska neutralt förklarat och beskrivet. Nu springer jag ju inte bara på kvinnokliniken hela dagarna, utan jag har gjort annat med. För det första har jag haft lilla L hemma tis och ons eftersom han fick feber igen (?) och han behövde få kurera sig i lugn och ro så han förhoppningsvis skulle kunna vara med på fotograferingen som var i torsdags. Jag vet inte riktigt vad det är för skit vi fått men det går fan inte över. Nu har jag, C och L vart risiga i 3 veckor från och till. Ska det vara så här hela hösten?? 

 

I onsdags kväll lämnade jag man och barn efter mycket om och men. Det var dags för mig och Angelica att bege oss mot Uppsala för några dagar i skolan. Men fasen alltså. Jag hade feber, hosta och ont i halsen, hon hostade i takt med en popcornmaskin hon med. Hemma lämnade vi båda sjuka barn, med feber och hosta. Tror ni det kändes bra? Nej. Det var väldans jobbigt faktiskt. Men bort åkte vi och fort gick det med, tiden alltså. Ganska skönt att åka på kvällen i mörkret? Kanske för att det inte var jag som körde denna gången ;) 

På plats skaffade vi en parkeringsbiljett och mötte upp hennes bror vid bilen för att hänka på upp till honom. Vi snicksnackar och grejar lite och ska precis gå och lägga oss när han säger
-Är ni säkra på att ni tog rätt biljettautomat?*
-Njae? Eller? Ja?

Vi får en till biljett som ser ut som den vi köpt. Eller? Bäst att springa ner och kolla iaf. Tur var väl det efter där står en manlig lapplisa och lyser in i hennes bil för att sen anteckna något. Herrn var inte heller vidare samarbetsvillig, men efter mycket om och men så rev han den förbaskade bötlappen.. 

Sen körde vi hostparty natten lång för att vakna upp med taggtråd i halsen, ont i hela kroppen och ett kilo snor i hjärnan. I skolan hade vi först genomgång av psykologiska gruppmetaforer och en övning som var att se hur utvecklingspsykologin påverkar ett beroende. Intressant! Där var vi ganska överens i gruppen. Sen var det dags för en 3,5 timmes lång föreläsning om sociologi som inte alls var bra. Jättetråkigt, men sant. Inte jättedålig heller, men inte bra. Den hade kunnat vart bra med en annan föreläsare kanske? Vem vet. Personen som föreläste kändes som ganska fast vid sitt personliga tankesätt och det speglades i hur hon framställde sociologin. Därav kändes den ganska luddig. 

På kvällen körde vi mat ute med hennes bror och visst måste man passa på med ett glas rött och oxfile när man är ute? Det är ju såååå gott... Nu blir jag hunrig igen :D Vi åt på tzatziki i Uppsala, en grekisk restaurang. På plats i lägenheten snodde vi hans dator och kollade på bonde söker fru i en på tok för dålig upplösning. Med x antal hostattacker mellan varven. När vi väl vaknade idag så hade vi båda feber. Hemma hade jag en Ludwig med misstänkt lunginflammation, så vi åkte på genomgången av studiehandledningen innan vi for hemåt istället. På hemvägen stannade vi på Mc Donalds för att göra en sociologisk observationsövning vilket var otroligt intressant. 

 

Ska lämna skrivandet nu, för jag kan skriva tre gånger så mycket och det blir bara jobbigt att läsa för er. Men vår observationsövning tänkte jag nämna lite imorgon + hur jag tänker vidare kring jobb, utbildning och karriär. Eller ska man hålla sådant hemligt? Finns det någon hemlig social kod för sådant? Vi tar det imorgon! Nu ska jag försöka få bort den förbaskat otäcka smaken av mollipect i truten. För visst är det inget baktriellt hos oss, det var ju virus. Otippat..

 

/ F